När man skaffar barn så händer något i bekantskapskreten kan tyckas. Den delas i två, de som har barn och de som inte har barn. Jag vill tro att jag inte är en sån där mamma som nödvändigtvis måste prata om min teling konstant och bajs och bäbismat med de som kanske inte har barn, utan istället sparar jag de konversationerna till de av mina vänner som själv har barn för då har vi en gemensam grund. Men innebär alltså mitt tillskott i familjen att jag inte längre har någon gemensam grund med mina vänner som inte har barn?

Att jag kanske inte vill gå på krogen varje helg innebär alltså att man automatiskt ska utesluta mig (och min make) från alla diverse aktiviteter som kan innehålla endast vuxna, och kanske en hel del alkohol. Per automatik blir vi uteslutna från dessa "ungdomliga" sällskap. Jojo, för vi har ju fått barn. Är våra liv slut nu?! Det kan ju vara trevligt att bli tillfrågad ibland, för jag vill inte minnas att vi har tackat nej till mycket "på grund av" Ossian. Han har hängt med på en hel del den lilla kisen, och nu är han ju så pass till åldern att vi kan ha barnvakt.

Men om man nu väljer att utesluta oss från olika tillställningar, se då till att inte mörka runt hela grejen och låtsas att det är nåt som det inte är...sanningen kryper ofta fram!