Vi var ju som bekant på dop i helgen och skulle köpa dopgåva. Såg vissa tendenser på Ossians dop, med bara(nästan) ljusblått presentpapper. Hur som helst så skulle vi få en present inslagen på en viss känd smyckesbutik, varpå tjejen i kassan frågar om gåvan är till en pojke eller flicka...jaaa varför undrade hon det månne? Jo, för hon var ju tvungen till att ha blått presentsnöre till en pojke såklart. Jim sa att hon skulle ta rosa, men se det gick inte, för då skulle det ju bli bråk. Eeeeeh?! Vem skulle bråka för att presentsnöret var rosa? Så hon tog helt sonika blått snöre och slog in paketet. Jag var snabb och kompenserade med ett rosa kort såklart, obstinat som jag är.

Svängde in på en mysig butik i Njurundabommen för att kika lite och hittade en fin tamburin som jag först tänkte köpa till Lukas, men sedan bestämde jag mig för att han skulle få ett fint marackasägg och Ossian skulle få tamburinen. Tjejen bredvid mig hörde när jag och Jim resonerar och säger Den finns i blått också, om det är till en kille.  Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag svarade, men tydligen var jag snäsig, enligt Jim, men det var inte min menig. Var bara lite frustrerad över varför det skulle spela nån roll.

Kommer ner till kassan och ber att få presenterna inslagna, varpå jag återigen får frågan om det var till en kille eller tjej. Men för faaaaan! Säger att det är ju till killar, men jag vill inte ha blått snöre bara därför. Hon kollar konstigt på mig och föreslår snabbt grönt snöre... Men då det inte visar sig matcha så bra med pappret så blir hon plötsligt rådvill. Jaaaa, du får ju gärna ta rosa snöre om du vill säger jag. Jomen jag kan ta det här lila... Och när jag får paketen så säger hon att hon hoppas att det blev bra och unisex.

Alltså jag må vara lite obstinat och allmänt less, men jösses amalia, spelar färgen nån roll?! Jag tror mig inte ändra Ossians genustänkande eller världen eller jesus och hans mormor, men jag tycker inte heller att färgen spelar nån roll. Har nog sagt förut att människor tror säkert att jag bryr mig supermycket, men det är ju det jag inte gör (fast jag är lite trotsig, bara för att, ibland). Det finns ingenting som är tjejfärger eller killfärger!!!

Och om man nu ska fundera på färg så kan jag meddela att på medeltiden så räknades rosa som en manlig färg och blått som en kvinnlig färg. Back to de middleages säger jag bara!


Ossians "tjej"tamburin!