Här i huset härjar nu inte bara snoret, utan också febern. Inatt slog den till. Ossian vaknade och var ledsen runt elva-halv tolv tror jag det var, gick upp och skulle stoppa om honom och känner då på en kokhet bebis. Som dessutom var klarvaken. Jim trodde bara att det var att han hade blivit varm under täcket, men febertermometern visade mycket riktigt på 37,8. Steg inte till mer än 38 under natten så vi undvek alvedon, och han var rätt pigg ändå. Däremot har han varit yrslig inatt och sovit dåligt eftersom han har varit täppt i näsan, men ändå velat ha nappen och då är det ju ett jäkla gissel. Dropparna hjälpte bara ett tag och tidigt imorse(inatt?) var det kört så då fick jag ge honom en till omgång så att han somnade om ett litet tag för han var fortfarande supertrött, men envisades med att han skulle ha nappen, men då gick det inte att andas genom munnen, så det blev typ; sugsugsugsugflämtflämtsugsugsugflämtflämtflämt.

Och inatt har jag varit en sån där mamma, en sån som kör ut karln ur sängen och istället sover med sitt barn. Japp! Nu är jag inte bara en sån där som pratar om barnens bajs högt i kön på H&M(har hänt), utan nu är jag alltså också en sån där...

Men jag har en liten ursäkt iaf. Min mor har tjatat om hur viktigt det är att Jim får sova ut nån natt, för det är ju så synd om stackarn som får störd sömn(eeeh?). Så då tyckte jag att han kunde passa på att göra det, medans jag sov med våran kamin till son som säkerligen skulle sova dåligt och dessutom skulle det ju bli trångt i sängen med oss tre, när han var så supervarm också. Då passade karln på att...somna framför teven. Så vet väl inte om det blev så bra sömn för hans del ändå, men ostörd iaf...hehe.

Återstår då att se hur natten blir.